"En liten grej kan göra stor skillnad!"

Max leder oss genom en anspråkslös, beige korridor till ett litet rum. Han öppnar dörren och vi kliver in i ett färgsprakande rum där väggarna är täckta med barnteckningar, roliga speglar och kulbanor. Vi har kommit till en av Rädda Barnens barnvänliga platser på ett ankomstboende, där familjer som söker asyl bor i några dagar när de först anländer till Sverige.

– Vi har lekrummet öppet vid lunch- eller middagstid. Det är en ganska liten yta så man försöker vara kreativ med det space vi har. Men de har gjort det bra här, det finns väldigt mycket bra leksaker, säger Max.

Den barnvänliga platsen är öppen samtidigt som den anslutande matsalen, och tanken är att föräldrarna kan ta en paus där medan barnen leker.
– Förhoppningsvis känner föräldrarna att det kan vara lite avlastning att lämna sina barn och sitta och äta och prata själva en liten stund.

Idag är det lugnt på ankomstboendet, och då det alltid är minst två volontärer på plats så är det idag tre stycken.
– Det är en bra möjlighet att träffa andra personer. Man får utbyte av varandra. De som jag har träffat hittills har olika bakgrunder från olika länder och olika utbildningar. Det är ett spännande sätt att träffa nya människor på.

En tvååring kommer in med sin mamma. Hon hittar genast en kundkorg fylld med en salig blandning av bilar, dinosaurier och ponnys, som hon prompt välter ut över golvet. En lite äldre flicka slinker tyst in i rummet, och hittar snabbt fram till färgpennorna där Max sitter samtidigt som tvååringen fortsätter att röja runt.
– Alla barn har olika behov. Vissa är mycket aktiva och vissa kanske bara vill sitta och rita lite. Man får liksom försöka anpassa sig, säger Max.

Till vardags jobbar Max i Stockholm.
– Men på senaste tiden så har jag tänkt att jag gärna skulle vilja göra någonting annat också vid sidan om som känns meningsfullt.

Då föll valet på Rädda Barnen.
– Att vara med i en organisation som värnar om barns rättigheter är ju liksom jätteenkelt. På introduktionskursen för volontärer fick jag ett väldigt positivt intryck av Rädda Barnen. Att känna att jag kan göra skillnad för barn även i Sverige, i en organisation som gör global skillnad, det kändes väldigt passande för mig.

Vad är då det svåraste med att vara aktiv i Rädda Barnen?
– Det är alltid lätt att känna att man vill göra mer, men det är bra att börja någonstans. Här känner jag att man kan göra skillnad även om man inte kan vara aktiv konstant. En liten grej kan göra stor skillnad också.

Samtidigt upplever han att det finns en medvetenhet hos Rädda Barnen om risken att bränna ut sig i sitt engagemang.
– Något som stack ut för mig i början var att även om barnets bästa är huvudfokus så är man också mån om varandra. Man är mån inom gruppen att alla har en bra balans med jobb och annat. Man känner in varandra, det tycker jag är positivt.