När alla inte får vara med – ett samtal om ojämlikhet och engagemang i civilsamhället
Vilka får egentligen möjlighet att engagera sig i civilsamhället – och vilka hålls utanför?
2 oktober 2025
Minoritetsstress är en form av stress som drabbar människor som inte tillhör normen i samhället. Föreningar som aktivt arbetar med inkludering, inte bara mår bättre, den växer också. Människor stannar kvar längre, engagemanget blir djupare och fler känner sig välkomna att bidra.
Vad är minoritetsstress?
Minoritetsstress uppstår när en person gång på gång möter negativt bemötande, ifrågasättanden eller osynliggörande på grund av att hen tillhör en minoritetsgrupp. Det kan handla om etnicitet, religion, funktionsvariation, sexuell läggning, könsidentitet eller andra normbrytande identiteter. Stressen i sig är inte ett tecken på svaghet, utan en fullt rationell reaktion på ojämlika samhällsstrukturer.
Den här typen av stress kan finnas överallt, i skolan, på jobbet, i kollektivtrafiken och också i våra föreningar.
Hur yttrar det sig?
Forskning visar att minoritetsstress kan ta sig uttryck på flera olika sätt. Kanske har du sett någon av de här beteendena i din förening:
Det här är strategier för att skydda sig, men i längden tär de på hälsan. Minoritetsstress är kopplad till ökad risk för psykisk ohälsa, och påverkar inte bara individen utan hela gruppens dynamik och trygghet.
Tre saker ni kan göra i er förening
Det fina är att föreningslivet också kan vara en motkraft, en plats där vi bygger trygga gemenskaper. Här är tre konkreta tips för att skapa en mer inkluderande och stressfri miljö:
1. Börja med dig själv
Reflektera över din egen position. Är du en del av normen? Hur påverkar det sättet du leder på? Ställ dig frågan: Vem i föreningen får automatiskt plats och vem måste kämpa för det?
2. Se över föreningens material och kommunikation
Använder ni ett språk som inkluderar alla? Representerar era affischer, program eller sociala medier en mångfald av människor? Små saker som ordval, bilder eller vem som syns kan sända starka signaler om vem som är välkommen.
3. Skapa trygga rum
Finns det utrymme för era medlemmar att prata om erfarenheter av att känna sig utanför eller diskriminerade? Genom att skapa samtalsgrupper eller ha öppna forum där man får vara sårbar, kan ni bygga en kultur av tillit. Det minskar minoritetsstress och stärker hela föreningen. Vill ni bli ännu bättre på att inkludera andra och nå nya målgrupper i er förening? Då kan ni beställa vår handbok Inkludera ideella. Där hittar ni massor av verktyg och konkreta övningar för att bli ännu mer inkluderande.
Vilka får egentligen möjlighet att engagera sig i civilsamhället – och vilka hålls utanför?
Rod Bengtsson, Enskede IK, är Årets volontär 2025. Rod får utmärkelsen för sitt engagemang för gåfotboll där han genom sitt varma bemötande skapat en miljö där alla känner sig välkomna.
En ny rapport från Volontärbyrån visar att ideellt engagemang skapar sociala nätverk. Hela 90 procent av uppger att de fått nya vänner genom sitt engagemang.