Ny rapport: Ideellt arbete i Sverige 1992–2024

Den senaste rapporten från Marie Cederschiöld högskola ger en detaljerad bild av det ideella arbetets omfattning och utveckling i Sverige mellan 1992 och 2024. Undersökningen bygger på ett representativt urval av befolkningen i åldern 15–84 år och är den sjunde i ordningen sedan 1992.​ Här sammanfattar vi några av resultaten. 

Stabilt engagemang över tid – ojämn fördelning av nedlagda timmar 

År 2024 uppgav cirka 52 procent av befolkningen att de hade arbetat ideellt åtminstone någon gång under det senaste året. Denna siffra har förblivit relativt stabil sedan 1992 – det finns alltså fortsatt en mycket stark tradition av ideellt engagemang i Sverige.​ Trots den höga andelen engagerade individer är fördelningen av arbetstimmar ojämn. En större grupp lägger färre timmar på ideellt arbete, medan en mindre grupp bidrar med ett betydande antal timmar. En trend som rapporten pekar på är en ökning av episodiskt ideellt arbete, där individer engagerar sig under kortare perioder eller för specifika projekt snarare än kontinuerligt över längre tid.​ 

Faktorer som påverkar engagemang 

Rapporten identifierar flera faktorer som påverkar sannolikheten för att en individ ska engagera sig ideellt:​ 

Engagemanget vilar på några få  

En av de mest intressanta insikterna är att en fjärdedel av de ideellt engagerade står för en stor del av det totala engagemanget. Dessa personer lägger i snitt 44 timmar i månaden på sitt ideella arbete. Det betyder att många föreningar är starkt beroende av eldsjälar som driver verksamheten framåt. 

Men vad händer om dessa personer slutar? För att säkerställa ett hållbart ideellt engagemang behöver vi hitta sätt att engagera fler människor – på fler sätt. Om normen är att ideellt arbete kräver stora tidsinsatser kan många som egentligen vill engagera sig avstå. 

Särskilt kvinnor med barn, och i synnerhet ensamstående mammor, är underrepresenterade i det ideella engagemanget. Inte för att de inte vill – utan för att tid och livssituation kan sätta upp hinder. Även i storstäder ser vi att många saknar en tydlig väg in i ideellt arbete, och att de aldrig blir tillfrågade om att engagera sig. 

En annan viktig poäng i rapporten är att engagemang inte sker av sig självt. 7 av 10 ideellt engagerade har blivit direkt tillfrågade av någon att gå med i en organisation eller ett uppdrag. Det är alltså själva organiseringen av engagemanget som har betydelse för att så många engagerar sig. 

Myt att unga inte engagerar sig 

Ett återkommande påstående i diskussionen om ideellt arbete är att unga inte engagerar sig lika mycket som tidigare generationer. Men rapporten slår hål på den myten. Faktum är att unga engagerar sig i lika hög utsträckning som äldre. Skillnaden ligger i hur de engagerar sig och vilka förutsättningar de har. 

Vad betyder detta för civilsamhället? 

Rapporten pekar alltså dels på att det ideella engagemanget i Sverige är mycket omfattande, och dels på att organiseringen kräver en aktiv strategi för att driva engagemang. Det handlar om att stärka föreningarnas förmåga att attrahera och behålla volontärer. Om vi vill att fler ska engagera sig ideellt, behöver vi skapa strukturer som gör det möjligt för fler att delta – oavsett hur mycket tid de kan bidra med.  

Vill du läsa hela rapporten? Du hittar den här.

Den 18 mars presenterar även Volontärbyrån i ett digitalt seminarium resultaten från den senaste undersökningen om medborgerligt engagemang. Professor Johan von Essen delger de första resultaten från denna forskning som gjorts sedan 1992, följt av ett panelsamtal med reflektioner från olika aktörer inom föreningslivet. Anmäl dig till seminariet här.